Ellen

11 april 2008 11:44

Jeg er enig med deg. Men kanskje ville det være bra dersom man måtte en tur innom familirådgivningskontoret og snakke om det, før man evnt bestemte seg for å flytte til et annet sted med barna?

Det er jo et temmelig sprøtt forslag; du nevner mulighet til å skaffe seg jobb - det er jo avgjørende for den som har hovedansvaret for barna. Og dessuten kan det jo være bra å flytte nærmere familie dersom man er eneforsørger. Og hva om man får seg ny kjæreste etterhvert som kanskje ikke hadde mulighet for å flytte på seg, f.eks av samme årsak. Skulle man ikke kunne flytte sammen med sin nye kjæreste da?

Charlotte

11 april 2008 11:49

Det är inte lätt med lagar och förordningar, hur man skriver är viktigt ur allas synpunkt. Jag tror MÅNGA fäder väljer att avbryta sitt faderskap för att de inte vill vara fäder från allra första början. Jag tror att många män ser barnen som en bojja om foten att de inte kan leva sina glada dagar mer. Men det är vad jag tror, jag kan ha helt fel för jag är ingen man så egentligen vet jag inte hur de tänker. Det finns nog kvinnor också som överger sina barn. I båda fall är det hemskt nog. Om du nu tex skulle vilja flytta från där du bor till en annan plats i landet, skulle då exet kunna hindra dig trots att han inte har kontakt med varken dig eller barnen? Hur ska den lagen tolkas? Om nu ena parten flyttat från orten kan den fortfarande hindra den andra från att flytta iväg till annan ort? Eller ska detta bara gälla om båda bor på samma ort? Nej du politiker tänker inte i verkligheten utan utgår från sin standardmall dvs sig själva och deras oberoende liv.

Sissi

11 april 2008 12:16

Ellen: Jeg vet som sagt bare det som har kommet frem i media, og det er DET som får meg til å bli irritert. Det er tøft nok som det er plutselig sitte alene med unger og ansvar, om man kanskje ikke skulle få bestemme over eget liv heller...samtidig sies det ikke noe om hvor den som IKKE har ungene fast skal bo... Det er DEN forskjellen jeg ikke klarer godta... Da må vel BEGGE foreldre finne seg i å bo på samme sted, uansett da...?
Ja, drit og dra, sier nå jeg.

Sissi

11 april 2008 12:23

Lotta: Nå vil jo ikke dette angå meg personlig da, for loven er ikke trådt i kraft, og det kan jo hende den i så fall vil være bedre enn det som kommer frem i media.
Men vi lever i et forbudsland, her skal staten bestemme alt, så diktaturets tid er ikke forbi.
MIN eks skal vel ikke ha noe å si i det hele tatt hvor enn jeg flytter nå, siden han ikke engang fortalte ungene at han flyttet 50 mil herfra, Han lot dem ikke engang få muligheten til å ta farvel med ham. Men vi fikk jo høre ryktene på bygda noen uker etterpå at han hadde flyttet.
Jeg synes det er forferdelig i alle fall at foreldre, det være seg kvinne eller mann, plutselig ikke ønsker å¨ha noe med sine barn å gjøre mer.
JEG har nå IALLE FALL barn....og det er BRA, synes jeg.

eva

11 april 2008 13:42

Här i Sverige är lagen så att om föräldrarna har delad vårdnad om barnen, så måste den ena föräldern godkänna om den andra föräldern vill flytta långt. Även om barnet inte har någgon kontakt med den förälder som måste godkänna flytten, så säger lagen att den andre förälderna måste ha ett godkännande. Min bror och hans ex hade delad vårdnad om dottern, men i praktiken så bodde dottern hos brorsan och hon hade nästan ingen kontakt med sin mamma. Brorsan träffade en ny kvinna och ville flytta till henne, 60 mil från dotterns mamma. Då var dottern 7 år. Han var tvungen att ha hennes godkännande för att kunna flytta med dottern. Hon satte sig emot detta och det gick upp till rätten. Brorsan vann eftersom mamman knappt visat något intresse av att vilja ha kontakt med dottern. Idag slåss brorsan för att få egen vårdnad eftersom dottern inte haft kontakt med sin mamma på flera år. Men även detta satte hon sig emot, mamman alltså. Varför vill man ha delad vårdnad om ett barn osm man inte vill ha kontakt med? Brorsan och hans dotter lever idag ett bra liv med hans nya sambo och hennes dotter. Men vad säger man till ett barn i 10-årsåldern som undrar varför mamma inte vill ha kontakt med henne? Ska säga att mamman är psykiskt sjuk, men inte så sjuk att en relation skulle vara omöjlig. Kram

Sissi

11 april 2008 13:47

eva: Det er dette som er ulempen ved en slik lov, det er ikke for BARNAS beste man vil lage bråk, Det er ofte at man heller vil lage et helvete for sin eks, det tror jeg. Og det er DA det blir vanskelig.
GOdt at det ordnet seg for din bror i alle fall:)
Det er tøft for barn i ALLE aldre å innse at den ene foreldren rett og slett IKKE VIL HA DEM lenger. Mine var 9,5 og 12 og 15.
Men de sier selv at de har det mye bedre nå enn før, så jeg tar det som et tegn på at Vi har lyktes.
Det er et teamwork vi har hatt, ungene og jeg.